Jag och 50000 till!

Var på arenan igår kväll för att titta på cricket. Cricket är ju nationalsporten här så att ha bott här utan att gå på en match känns oförsvarbart.
Det var semifinal igår mellan Chennai och Mumbai, Bangalore hade redan blivit utslagna. Roberts en arbetskamrat hade lyckat ordna biljetter och han var även med och kunde förklara spelet för oss.
Med 50000 åskådare på plats blir stämingen lätt hög även om inte spelet är precis någon nervkittlare.

Fullsatt arena!

Det ropades och klappades så fort någon gjorde mer än ett poäng eller om de tyckades bränna någon.
Till och med jag rycktes med på slutet för jag höll på Chennai och de var inne först och lyckades göra 180 poäng, med flera 4 och 6 poängare på slutet. Sedan var det bara för Mumbai att försöka göra mer poäng men det gick inget vidare. Det slutade med att alla slagmän vart utbrända! Så jag och Chennai tog hem segern.

Chennai i gult brände ut alla slagman!

Gamla muskler i bruk igen

Idag har jag gjort något som jag inte har gjort på flera år, jag har varit och ridit. Anette går och rider här och vi har vid flera tillfällen pratat om att jag skulle bli med och rida. Idag var det dags, A hade bokat en timmes lektion för mig medan hon skulle ut med en guide för att rida i naturen. Vilket fint stall, jag vart för en gång skull positivt överraskad! Välskötta hästar och ordning och reda!

Anette får hjälp att spänna sadelgjorden

Jag ville börja med att ta en lektion för att känna hur det var att sitta på en häst igen och se om man hade några färdigheter kvar. Det var härligt men jobbigt, hade glömt hur mycket man använde insidan av benen det kommer att kännas imorgon. Eva, min rídlärare tyckte att jag red bra så det var inga problem med att följa med Anette ut i skogen nästa gång om jag ville. Jag kunde även boka henne om jag ville ta hopp lektioner, eller rida dressyr. 1 timme med privat lärare kostar ca 250 kr! Vill man rida ut med guide kostar det bara 200 kr, det här var inte sista gången jag rider i Indien.

Volt vänster!

Vacker häst och omgivning

Välskötta stall

En weekend med svenskkänsla

Fredags morse styrde vi kosan mot Ooty en stad som ligger 7 timmars bilfärs sydväst om Bangalore. Ooty kallas "Queen of hill stations" och ligger  2286 möh och ligger i hjärtat av Nilgirisdistriktet. Det var de engelska guvernörerna från Chennai som i början av 1900-talet kom hit för att njuta av det sköna klimatet. När vi var där var det som en härlig svensk sommar ca 25grader på dagen och lite kyligt på kvällen så man kände för långbyxor (tyvärr tog jag inte med några) och en tröja. Temperaturen stiger inte över 28 grader men kan gå ner till 0 under regnperiden i juli.

Ganska charmigt hotell som var ända från mitten av 1800-talet, en härlig trädgård med vanligt svenskt gräs och till och med MASKROSOR.

När vi kom till Ooty upptäckte vi att vi inte var de ända som tänkt åka hit denna helg. Det var massor och jag menar massor med Indier som var här på semester. Just denna helg var det dessutom en blomstershow i Botaniska trädgården dit vi styrde kosan först.

Färgglada blommor och färgstarka Indier

Vi kände oss inte ensamma, ibland undrade om det var vi som var attraktionen det var många som ville bli fotade med oss.

En hästkapplöpningsbana och en golfbana hade engelsmännen också sett till att bygga när de kom på 1900-talet. Golfbanan var vi ju tvugna att prova. En bana som gick upp och ner längs bergsryggen och bjöd på flera underbara utsikter. Standarden på banan var annorlunda med en fairway som var mer som än bättre gräsbeklädd åker(man fick fritt omplacera bollen på fairway, en lokal regel) men vad kan man begära när de använde får för att trimma gräset med. Jag gick runt på 102 slag och R på 105 så jag kände mig ganska nöjd det var en svår (förutsättningarna var lite annorlunda ) och jobbig (att gå upp och ner var man inte van med) bana.

Klippning pågår

Hade man tur rullade bollen ända ner på green,

hade man otur studsade den 180 grader rätt ut i skogen.

 Ooty är annars känd för sina teplantage så på söndagen tog R sig en tur till ett teplantage i Conoor. Det vart både en rundvandring på plantaget och en genomgång i rosteriet. Själv var jag på hotellet för att kurera min påkomna Indien mage inför bilresan (som är en nära döden upplevelse var 10:e min) hem.

Träden som står bland buskarna hjälper till att suga upp vatten om det är för blött,

 men när det är för torrt avger den vatten.

Rosteriet verkade väl inte vara alltför modernt, men teet vart gott ändå.

17 maj-firande!

Idag har jag vart med om mitt första 17 maj firande och det i Indien.  Det var mina norska vänninor (Elisabeth, Ingegerd och Gerd) som bjöd in till ett gemensamt firande, nu var vi väl överhängande svenskar men vad gör väl det vi hängde med så gott vi kunde.

Norske damer

Gerd hade dukat så fint i Norska färgerna

I klädda blåa vita röda kläder var vi redo för firandet, vilket visade sig inneböra Römmegröt, speck och akvavit tillsammans med Norska nationalsången och andra visor som vi sjöng så gott vi kunde.(gick bättre efter ett par snapsar). "Kung" Harald höll tal och efter maten bjöds det på gräddtårta förstås.

Harald håller tal

Orissa konstnär

Idag hade Nina bjudit hem en konstnär från Orissa (en delstat i nordöstra Indien) som visade och sålde sina tavlor. Hon hade stött på honom förut och blivit förtjust i hans målarstil, jag kan bara hålla med det var flera tavlor som jag kunde tänka mig köpa.

 Det är alltid kul när man får träffa konstären och höra hans/hennes berättelse om tavlan. Det verkade vara mycket symbolik i hans tavlor, allt som var på tavlan hade en förklaring eller mening.

Livets träd

Jag fastande för ett lite abstrakt budda ansikte, för endast 500 kr blev den min.

Lyxhelg i Bangalore

Förra våren öppnade Sheraton här i Bangalore bara ca 10 min väg från oss. Eftersom de har flera bra restauranger köpte Robert ett "medlemsskap". Det ger oss rabatt i restaurangerna plus lite andra erbjudanden, bla en gratisövernattning på hotellet. Medlemskapet räcker ett år så eftersom det snart gårt går ut var tvungna att passa på och utnyttja det.

Vatten och marmor

Så i lördags efter golfrundan åkte vi till hotellet,  R tog en 2 timmars massage medan jag softade på rummet med en bra bok. På kvällen mötte Gerd och Tommy upp i baren där gratis drinkarna skulle avnjutas innan middagen i Italienska toner avnjöts.

R på mysavdelningen i baren!

Söndags förmiddagen bjöd på vackert väder så en sväng i poolen hann vi med innan regnet började strila.

Då fick vi ta oss en tur till det nya shoppingmallet som ligger vägg i vägg och inhandla lite nya kläder till R innan en sen lunch på Mainland China avslutade lyxhelgen.

2-årskalas

En rosa dröm

Idag har Gerd och jag varit på födelsekalas, det var min caddies dotter som fyllde 2 år. Han bor precis bredvid golfbanan så det passade bra att först spela lite golf innan vi åkte hem till honom. Där skulle vi bli bjudna på lunch och hela tjocka släkten skulle komma dit för att träffa madam (mig). De hade aldrig sett några utlänningar förut så de tyckte det var väldigt spännande själv kände jag mig mest som en apa på zoo.

När vi kom dit så var det fullt med folk i detta lilla hus, det var bröder, systrar,syskon barn, mostrar och farbröder. Alla fick stå utom gerd och jag som fick sitta på hedersplatsen och alla stod runt och tittade på oss.

Med lite hjälp gick det att öppna paketen

Efter att paketen var öppnade var det dags att blåsa ut ljuset på tårtan. Här fick

tårta med händerna, inte alltför lätt eftersom sockerkrämen runt tårtan var ganska kladdig. Men smaken var det inget fel på även om den var allför söt för min smak.

Gott med tårta, tyckte ialla fall Depthi

Lagom när vi ätat upp tårtan var det dags för lunch! Vi berättade att vi gör tvärtom först mat sedan sötsaker. Här firar man först med sötsaker sedan mat, det är bara att ta seden dit man kommer. Så vi vart bjudna på kycklingbyriani, kycklingsambar, ris, stekt ägg och lite grönsker. När barnet fyller två får man nämligen bjuda på ickevegetarisk mat, men vid ettårskalas bjuder man på vegetariskt. Varför? ställde frågan men som vanligt får man inget förklarande svar,utan bara att så är traditionen.

Vi lät oss väl smaka trots att alla tittade när vi åt!

Släktingar

Födelse dagsbarnet ville gärna ha kameran själv!

Farfar, Dehpti, far och morbror

Sänkning och kobra på golfbanan

Idag när jag var på golfbanan tittade jag på handicaplistan och upptäckte att de hade sänkt mig igen. Varje gång man går en runda lämnar man in sitt kort och så räknar de ut nya handikapp cirka en gång i månaden så nu hade de räknat ut att mitt nya handikapp är 25. Jag hoppas man kan leva upp till det när man kommer hem i sommar. Det är ju så mycket lättare här när man har någon som man kan diskutera med och som hjälper en att läsa green osv.

Stilstudie!?

När vi gick mellan hål elva och tolv ropade plötsligt Suresh till.

 - Titta madam en orm. En ca 1,5 m lång orm slingrade iväg ca 3 m från oss.

 - Är det en ratsnake frågade vi?

 - Nej madam, det är en Kobra!

Så nu har vi fått se vår första Kobra här på golfbanan, den var mycket grövre och längre än vad jag förväntat mig. Men det finns säkert flera olika sorters kobror, den var i alla fall giftig enligt våra caddies. Tyvärr hann jag inte få den på bild, det tog alldeles för lång tid innan jag kom på att ta fram mobilen.

Raja market och undangömda butiker

Idag har vi haft en heldag med vår favoritguide/väninna Kaveri, hon tar oss alltid med på intressanta platser beroende på vad vi vill se för dagen, kultur, historia eller shopping spelar ingen roll.

En cappocino på lyxiga UB city innan vi startar

Idag var vår önskan att först åka till Raja market, som mer är som en grossist marknad utspridd över en hel stadsdel. Här finns allt man kan tänka sig det svåra är bara att hitt till rätt område, det är skor på ett ställe, juveler på ett annat, plastburkar på ett osv , osv. Idag var det bindies(pannmärken), dörrdekorationer och band som skulle inhandlas.
Det är mycket att se på vägen , så här kommer lite foton på sånt vi såg under vår lilla tur
.

På vägen passerade vi gatan för begagnade böcker

Här inhandlas inslagspapper, band, rosetter, dörrdekorationer

Dessa "gubbar" bad om att bli fotade tillsammans med oss!

Om man höjde blicken från gatan fick man plötsligt syn på detta tempel

Henna målning på gatan

Efter några timmar var vi nöjda med Raja market och efter en välbehövlig lunch åkte vi  till en silversmed och en butik där de säljer handmålade saker. Det visade sig att båda dessa butiker ligger i mina kvarter och jag gått förbi många gånger utan att jag sett dem. Det kommer definitivt bli fler besök framöver.

En silversmed i arbete

Dagens inköp örhängen och halsband i form av mango.

Bröllop igen!

I torsdags var jag och Selvi (min maid) bjudna på bröllop, det var Gerds maid(Esther)s son som skulle gifta sig. Jag var lite nyfiken på den här cermonin för de är nämligen kristna så vigselakten skull ske i kyrkan. Har ju bara varit på Hinduiska bröllop förut och då bara varit på mottagningen. Nu var det först vigsel kl 15 i kyrkan och så var det mottagning kl 19 i en annan lokal.
När vi kom dit som god svensk ca 14.45 så var det tomt, kyrkan höll på städas och de stora namn skyltarna var inte uppsatta. Vi ringde till Ester och undrade om vi kommit fel, - Nejdå, vi åker hemifrån nu (vilket innebär en ca 20 min resa). - Det kommer inte börja förrän 15.30 ,säger chauffören, så vi tar en liten biltur och åker tillbaka till 15.20.

Vi installerar oss i kyrkan och väntar på att det skall börja, under tiden, ca 20 min efter att bröllopet borde ha börjat är det fortfarande inte klart i kyrkan. Stolar bärs fram till brudparet, ett bord till prästerna görs iordning, kameramannen kommer infarande och drar kablar sätter upp stativ osv.

Strax efter halv fyra börjar i alla fall bröllopsmarschen spelas (samma som vi ofta har hemma i svedala) och bruden skrider in tillsammans med sina föräldrar ikädd benvit sari och slöja.

Själva vigselakten liknade vår förutom en del inslag, de gav varandra blomsterkransar, hon fick ett guldsmycke som brudgummen knöt kring hennes samt att familjerna till brudparet skulle fram och godänna det hela. Annars var det rätt svårt att hänga med eftersom det inte pratades engelska hela tiden desuutom hade prästerna lite tidspress (nästa bröllop var om 45 min) så de speedade upp det hela så det lät som värsta sportresultatet.

Ett kärleksäktenskap!!

På kvällen var det mottagning och den visade sig vara på samma sätt som de Hinduiska det var en stor sal med en scen längs fram där brudparet stod. Vi fick gå fram (utan att stå i kö) ge våra presenter och bli filmade och fotade tillammans med de nygifta och Esther förstås.

 Efter present överlämningen var det middag där det serverades getbyriani, kycklingcurry, kebab osv vi fick var sin sked att äta med annars var det händerna som gällde att dricka var det inte vin utan vatten.

Selvi, jag och Selvis brorsdotter.

 

Svensklunch, brunch och avsked

I gång i månaden försöker vi svenskar (som inte är upptagna av jobb) att träffas och äta lunch tillsammans. Det är kul, för dels träffar man alltid någon ny trevlig person att lära känna och sedan får man prova på lite nya restauranger som man kanske inte hittat till själv. Denna gång var vi tjugotalet svenskar som hade mött upp ( vi är drygt 40-taklet familjer här nu) 100ft hette restarungen som ligger i ett område där jag inte brukar vara så ofta. Maten var lite medelhavs inspirerad och smakde mycket bra, tyvärr var det lite svårprtratat för trafiken med alla dessa tutningar var alldeles för nära.

Glada svenskar1

Nu har vår vän Martin flyttat hem igen, det känns lite tungt för han umgicks och spelade vi golf med rätt ofta. Han var med oss till Nepal och vandrade och har nästan blivit som en extra son för oss nu när vi inte har våra egna med oss här nere. Det är väl baksidan med det här livet att man får vänner som man fäster sig vid och sedan flyttar de vidare eller hem. Jag hoppas man kan hålla kontakten även om man inte är på samma breddgrader.

Martin det blir golf när jag kommer hem i sommar!

I söndags hade vi avskeds/födelsedagsbrunch, denna gång på det femstjärninga hotlellet Oberoi. En ny positiv bekantskap för oss, maten var verkligen god och champagnen var kall och pärlande som sig bör! Vi hade skramlat ihop ett trettiotal svenskar/norrmän som dels ville ta avsked  av Martin men också fira vår norske vän Harald som fyllde 41.

Tårta till födelsedagsbarnet!

Champange blir man glad av!